GROSSER AVEL HÄR OCH DÄR!   

Måste man vara uppfödare för att ha åsikter om avel - NEJ absolut inte, den finns de som allt för lätt blir "hemma" blinda och har svårt att se objektivt på det man sysslar med. När man inte har något eget intresse kan man ibland vara mer öppen i sinnet för vad som är bra eller dåligt. Idag finns det en uppsjö av valpar till salu ute i Europa, är måttligt imponerad av en hel del som tyvärr i mina ögon mer ser till plånboken än till nytta för rasen. Att man måste para sina tikar så fort de fyllt det landets regler i vissa länder 18 månader och även hanhundar som innan 2 års ålder har en massa valpar efter sig. Då rasen oftast är sent utvecklad så är det lätt att dessa unga hundar inte ens fått växa klart innan de har ibland stora kullar. Detta gäller också hanhundarna som i de flesta fall inte är vare sig psykiskt eller fysiskt mogna innan 2-3 års ålder och med tanke på en del av de rasbundna sjukdomar som finns tycker åtminstone jag att det är bättre att använda äldre hanar.

I Sverige ca 25 grosser 1976, under 80-talet föddes ca 500, 90-talet ca 470 och 2000-talet fram till 2012 ca 267.  En nästan halvering av vad som föddes under 80-talet och läget i dag visar inte på någon ökning.. De få som idag håller på med rasen har det inte lätt men ändå har de kullar som fötts de senaste 6 åren en inavelsgrad under 2%. Däremot om man tittar österut så har rasen fått ett stort uppsving på både gott och ont. Fick förtroende att titta efter en tikvalp från något annat land och då ser man en trend att folk alldeles för ofta väljer de hanhundar som har flest prisrosetter till täckhundar. Men den smala bas som finns i hela Europa vore det vara enormt värdefullt om fler hanar används.

I vissa länder finns det hanar som har 20-25 kullar efter sig under en relativ kort tidperiod, räknar man lågt med 5 valpar/kull så har de över 100 valpar och det finns de som har nästan 200 valpar efter sig. Detta är verkligen ett stort problem, speciellt med en ras som redan har rätt mycket i sina gener. Oftast är också bara ett fåtal av dessa valpar utvärderade när det gäller olika sjukdomar då man i många länder bara röntgar de hundar som används. Tycker också det klingar rätt falskt när man säger att man älskar sin ras och är seriös, dessa avelsmatadorer drar in/sparar många slantar åt sina ägare. Men är de då så bra......... En stjärna i en halvbra kull är ingen stjärna i mina ögon. Dessutom är det väldigt många som det inte finns någon information om.

De flesta, inte alla som avlar har avelsdjur som är HD, ED och OCD fria, fria ögon (måste göras varje år för att fortsätta vara fria) men hur är det med alla andra sjukdomar! Varje uppfödare är självklart själv ansvarig för vad man gör och även om man är jätteduktig så är det levande varelser det handlar om. Det är trots olika forskningar väldigt mycket som man inte vet, så förr eller senare drabbas man av bakslag. Ingen kan lämna några garantier att man får en hund som aldrig råkar illa ut. Men gör man det man kan och tar reda på allt som går - så är det lättare att vara öppen och ärlig.

Ja, alla har vi åsikter och detta är mina och självklart är jag inte den som dömer andra utan det är alltid viktigt att man själv skaffar sig en egen uppfattning och att man skaffar sig ett förtroende för den man vill köpa hund av. Framför allt inte alltid tro på allt som sägs eller skrivs på de många forum om rasen som finns för det finns så mycket osämja i hundvärlden.