Grosser Schweizer Sennenhund

Start Tillbaka till Introsidan
 


40 år med rasen, har varit en både spännande, rolig  och tyvärr även ibland en sorglig resa.  Hemsidan firar också fast bara med 15 år på nätet. Under åren har den bytt skepnad ett antal gånger och idag är jag själv rätt nöjd med den men förhoppningsvis blir det mer och mer att fylla på med vart efter. Från början fanns material från flertalet länder (finns en hel del kvar i arkivet) Men då FB kom så ökade möjligheterna att se grosser från hela världen och det skulle bli ett allt för stort jobb att ha öppet för alla så nu är den inriktad på våra hundar som finns i Sverige.

Gillix Zafira

Djurintresset har alltid funnits men tyvärr fick jag aldrig ha några egna djur under uppväxten, blev dåtidens "dog walker" åt grannarnas hundar. Drömhunden var en Irländsk varghund efter att ha jobbat på SKK mässan 1971 i Norrköping och träffat Mountebanks Barrabas, en vinstrik hane. 1976 hade jag flyttat till landet och nu äntligen skulle den första egna hunden komma - tyvärr fanns det ingen irländare då och jag hade träffat ett par Berner som var trevliga och då var inte de heller så vanliga. Kom i kontakt med Greta Hammar Kennel Tryggestad och minns så väl vad hon sa....... Du ska inte ha någon Berner - Jag har en bra Grosserhane som skulle passa, jag kommer ner med honom till helgen!!! Jaha och så kom Tryggestads Ivan "King" och han blev verkligen min modell för rasen och med bara ca 25 st i Sverige blev det en intressant hobby att förutom vara hundägare också samla på på allt jag kunde från flera länder.


Tryggestads Ivan "King"


Kings föräldrar Götz von Thumegg och Briska von Dreispitz

70-talet innehöll en hel del utställning och han tog många BIR och blev S UCH, karaktärstestad och far till en kull valpar. Vi deltog också på en del lydnadstävlingar, de flesta inofficiella och i första hand för att det var kul.

80-talet var för mej rasens blomstertid, fler och fler blev rasintresserade och jag var också avelråd under ett antal år. På rasspecialerna deltog många fler hundar och vi hade andra träffar med stort antal hundar. Grosser Wald Akke "Zacco" min andra hane hade jag köpt av Marie Tiedeman, hon och jag reste också runt en del och tittade på hundar. Vi var bl.a på träffar i Danmark och Världsutställningen i Köpenhamn. Efter att ha varit medlem i den Schweiziska klubben några år så gjorde jag sällskap med Annki (Kennel Pargas) och Birgitta (Kennel Grosserlieb) till Schweiziska klubbens 75 års jubileum. Ja det var tider det, massor av hundar och trevliga människor.


S UCH (Korad) Grosser Wald Akke "Zacco" med sin dotter Chassandra.

1989 föddes min första och enda kull mamma var Tryggestads Tina och pappan var Lagross Bilbo, 9 valpar blev det. Kullen har Tryggestad som kennel då jag under en kortare tid övertog kennelnamnet av Greta. Jag hade aldrig haft direkt ambitionen av att bli hunduppfödare utan att förutom familjehunden ha som hobby att hitta så mycket som möjligt om rasen.


S UCH (Korad) Grosser Wald Akke "Zacco" & Tryggestads Tina


Tryggestads Znow kull född 1989

90-talet var i det stora hela utan hund och mitt engagemang efter flytt till stan och jobb m.m. begränsat till att se och träffa en del hundar så mycket blev liggande i sina lådor. Så kom datorerna in i hemmen mer och mer och jag fick förfrågningar om en del material så då plockade jag fram mina lådor och den första hemsidan kom till världen 2001. Idag delar vi hem med den snart 9 åriga (20/1 2007)  Gillix Zafira "Zäta".


Gillix Zafira "Zäta"

Under många år har rasen levt i skuggan av Berner och antalet aktiva har varit få under de senaste åren . Både 80-90-och 2000 talet hade fler hundar och uppfödare än idag. I vissa länder har rasen blivit väldigt stor antal mässigt under kortare tid både på gott och ont.  Har vi då bättre hundar idag än tidigare, där måste jag vara ärlig och säga att bara kanske i viss mån. De hundar vi ser på utställningar, på nätet osv. men jag ser lika många variationer idag som alltid. Vi råkar fortfarande ut för samma sjukdomar men idag är tekniken så mycket bättre med behandlingar. Vissa saker har vi inte lyckats avla bort under alla år och det dyker alltid upp något nytt. Rasen är inte den lättaste att avla fram men jag hoppas på en bättring inför detta nya år med fler valpkullar som också förhoppningsvis innebär fler ägare och intresserade

Om det blir någon mer grosser i "huset" vet jag inte. Liksom åren med rasen och hemsidan har även jag blivit gammal och det är ett stort åtagande med hund så vi får se hur framtiden blir. Jag önskar verkligen lycka till för att rasen ska få sitt på alla vis och hoppas i alla fall att mitt engagemang och hemsidan bidrar med något positivt. Med önskan om ett riktigt gott nytt Grosser år med nya utmaningar sätter jag punkt här.

 

 

© Swiss Dogs 2001 -2019

 

upp